måndag, maj 04, 2009

Vad är grejen med att ny teknik suger?

Försäkringen som jag köpte till min mp3-spelare täcker, bland annat, inte vattenskador eller stötskador. Det får mig att fundera lite över vad den egentligen täcker. Vilken säkerhet är det egentligen som jag har betalat femhundra kronor för?

De två gångerna jag har utnyttjat min dyra försäkring har det varit av samma anledning: mp3-spelaren har helt sonika slutat starta. Bägge gångerna har jag också anmält att "den slutar svara och ljudet börjar hacka i slutet av varje låt", ett fel som båda gångerna ska ha varit fixat men som har kvarstått under hela spelarens livstid.

Inget av de fel som mp3-spelaren har drabbats av har alltså orsakats av mig, vilket också leverantören bekräftar med sina tafatta "har du uppgraderat programvaran på sista tiden?". Och min poäng är: hur jävla cool är det att behöva köpa en försäkring som inte försäkrar mot något annat än de fel som är inbygda i spelaren redan från start?

Kan inte tillverkaren istället se till att tillverka en hygglig produkt? Okej om man tappar spelaren i golvet så att den spricket. Okej om man tappar den i toan så den drunknar. Men det är fan inte okej att behöva lämna in den en gång om året bara för att programvaran är totalt jävla värdelös.

När jag hade lämnat in min spelare förra gången fick jag tillbaka den med ett meddelande om att det var mycket damm i den och att det kanske var därför den inte fungerade som den skulle. Tillverkaren (iRiver, må företaget gå i graven inom kort) har alltså inte förutsett att spelaren kan komma att användas i en miljö där damm finns - med andra ord överallt. Jag kan tänka mig hur de sitter där nere på iRivers verkstad och blåser bort damm ur mp3-spelare: "Vi borde ha tillverkat spelarna med hänsyn till att de faktiskt kommer att användas."

Överlag så kan jag tycka att det är jävligt underligt att företag som bara gör en enda grej inte ens kan göra den grejen rätt men ändå säljer flera miljoner exemplar varje år. Ta som exempel Sony Ericsson: Alla deras nya mobiler har en otrevilg ovana att stänga av sig titt som tätt. Jag har haft min mobil inlämnad en gång och min gode vän Jesper C har precis tröttnat på att lämna in sin och beställt en Nokia. Frågan är varför Ericsson inte ser till att fixa detta. Det spelar liksom ingen roll att jag har haft min mobil inlämnad på service, den stänger fortfarande av sig ca 3 gånger om dagen. Felet kan ju inte vara speciellt jobbigt att rätta till, men jag antar att hjärnorna på Ercisson är för upptagna med att utveckla tredimensionella tryckskärmar eller talande kamror eller nåt i den stilen. Det är ju trots allt viktigare att släppa en ny telefon om dagen än att se till att telefonerna som släpps faktiskt funkar.

Och är inte det fruktansvärt irriterande? Du sitter där med det allra senaste i mobiltelefonväg och får upp felmeddelande på felmeddelande och bevittnar det ena felet konstigare än det andra, medan din farsa sitter där med en Nokia 3310 och skrockar: "Inte ett fel på hundra år".

Egentligen kanske det inte är så konstigt att fel inträffar lite oftare i de nya mobilerna, med tanke på att tekniken är så pass mycket mer avancerad - om man öppnade en 3310:a skulle man antagligen bara hitta kugghjul och fjädrar däri, medan det antagligen bor miljoner små supersmarta marsmän i iPhone. Men trots allt kanske det vore en bra idé för teknikföretagen att faktiskt testa sina produkter innan de släpps på marknaden...

1 kommentar:

Malin sa...

Sony Ericsson är crap. Mina senaste två har varit helt piss och levt sina egna liv. Freds tjaffsar också, och typ hänger sig och ominstallerar sig hela tiden. KASST. Nu har jag äntligen en samsung!